Co-op apartment with balcony in a beautiful turn-of-the-century building

Andelsrätt Nr. 6

Juridisk person kan förvärva.

Andelsrätt med lagfart.

Lägenheten är en andelslägenhet, dvs ägarna har egna lagfarter, och ingår tillsammans i en andelsförening som administrerar fastigheten genom en styrelse.

Lagfartskostnad för privatperson 1,5 %  av köpeskillingen

Andelslägenheten tillåts att hyras ut i andra hand.

Ej belåningsbar.

Fastigheten byggdes 1896-1898.

Det finns 11 andelsrätter. 

Ingen hiss.

Det finns två hyreslokaler. Intäkterna går till sophämtning, värme, städning, gården mm.

Andelsägaren står för elabonnemang, telefoni och bredband.

Andelsrättens lägenhetsnummer är nr 6.

Andelsrättens andelstal är 10,3 %.

Andelsrätten disponerar ett vindsförråd.

Gemensam tvättstuga i källaren.

Inteckningar på 2 mkr men belastar ej denna andelsrätt.

Kontakta mäklaren för fastighetens kontaktperson och information om fastighetens ekonomi.

Vad är en andelslägenhet?

Betydelsen av andelslägenhet är en lägenhet i ett fler­bostadshus, där man tillsammans med andra lägenhetsinnehavare äger en andel i fastigheten där lägenheten finns. Detta är inte så vanligt, främst beroende på att en sådan lägenhet inte går att belåna.

Köp av andel i fastigheten

När man förvärvar en sådan andelslägenhet är det en andel i fastigheten man köper. Det betyder att man inte äger just den lägenhet där man bor, utan man samäger en ideell andel av fastig­heten. Andelens storlek brukar vara kopplad till hur stor ens lägenhet är i förhållande till den totala bostadsytan i huset.

Detta innebär att man betalar lagfart på förvärvet, och att man betalar fastighetsskatt på sin andel.
Ingen belåning

Det går inte att belåna en andel i en fastighet. Ett pantbrev (inteckning) omfattar alltid hela fastigheten. En central punkt i avtalet som finns mellan fastighetsägarna är att ingen delägare kan kräva att fastigheten belånas.

En köpare av en andel måste alltså kunna finansiera köpet på något annat sätt.

Omfattande avtal

Det finns ingen lagstiftning för andelslägenheter, även om det har kommit förslag i riksdagen om att man skulle införa lagstiftning om dessa. Vi har dock svårt att föreställa oss hur en sådan lag skulle utformas.

Följande punkter brukar finnas med i ett samägaravtal (fastighets­ägaravtal):

• Vilken lägenhet, förråd mm som delägaren har rätt att disponera.
• Hänvisning till 12 kap i jordabalken (hyreslagen) som ska reglera delägarens rättigheter och skyldigheter.
• Hur delägarens årsavgift beräknas och ska betalas. Årsavgiften ska täcka räntor och amorteringar på fastighetens lån, samt löpande driftskostnader. Årsavgiften blir lägre om man får in hyror från uthyrda lokaler mm.
• Delägarens underhållsskyldighet när det gäller den egna lägen­heten. Här brukar man utgå från hur det är i en bostadsrätts­förening.
• Bestämmelser om förtroendevald ”styrelse”, förvaltare och revisor.
• Bestämmelser om dispositionsrättens förverkande.
• Bestämmelser om delägarsammanträde, som påminner om föreningsstämman i en bostadsrättsförening.
• Överenskommelse om att lag om samäganderätt inte ska gälla mellan delägarna.

Eftersom det inte finns någon speciell lagstiftning om ägarlägen­heter blir det tingsrätten som får ta ställning till eventuella avtalsbrott mot delägaravtalet.

Skatt vid försäljning

En fastighet med ägarlägenheter är en näringsfastighet, så en privat­person som säljer sin andel i fastigheten beskattas för 90% av vinsten (27% skatt). En förlust får dras av till 63%.

En ägarlägenhet kan varken räknas som ursprungsbostad eller ersättningsbostad, så något uppskov kan inte erhållas vid ett bostadsbyte som innefattar en andelslägenhet.

Källa: https://www.bjornlunden.se/juridik/andelsl%C3%A4genhet__131